Stress och stresshantering
Stress är inte bara att ha bråttom till bussen eller att ha mycket att göra på jobbet. Det kan ge
Fysiska symtom som hudbesvär av stress, huvudvärk, ont i magen, trötthet i kroppen, hjärntrötthet, koncentrationsproblem och mycket mer.
Stress är ett beredskapssystem som skall hålla oss människor ifrån fara.
Vi människor har en hjärna och en uppsättning nervtrådar men två olika styrsystem för dessa kan man säga.
Det ena systemet skall göra oss redo att slåss eller att fly ifrån fara och då behövs både energi och ”raketbränsle” så vi blir så effektiva i agerandet som möjligt. Det heter det sympatiska nervsystemet och kallas för fight or flight på engelska.
Det andra systemet, det parasymptatiska nervsystemet, skall göra precis tvärt om, gör oss lugna och avslappnade. Rest and digest på engelska. Olika funktioner i kroppen skall då skapa förutsättningar för att vila och smälta mat.
Bägge dessa system behövs för oss människor. Det var sannolikt aldrig tänkt utav evolutionen att det sympatiska nervsystemet, fight or flight, skulle vara i gång hela tiden. För när det är så kan vi människor bli sjuka i stressrelaterade problem som till exempel utmattningssyndrom.
Det sympatiska nervssystemet startar när du blir skrämd eller rädd eller upplever ett stort hot. Reaktionerna du känner i kroppen startar till stor del av hormonet adrenalin som utsöndras när hjärnan upplever ett kraftigt aktuellt hot.
En annan typ av reaktion startar i kroppen när beredskapen är mindre förhöjd och hotet inte är kraftigt eller aktuellt här och nu. Den reaktionen kallas för HPA-axeln och dessa funktioner startar till stor del av hormonet kortisol som bland annat har till uppgift att dra ur den lagrade energin ur muskler och lever för att göra möjligt att använda för kroppen i den förhöjda beredskapen.
HPA-axeln startar dels samtidigt som det sympatiska nervsystemet, dels av mycket ”mindre” anledningar än ett kraftigt akut hot. Kortisol är ett nedbrytande hormon som påverkar kroppens alla organ och system på ett eller annat sätt och som i för stor mängd är dåligt för oss människor.
Om det sympatiska nervsystemet och adrenalin handlar om akuta hot så kan man förenklat säga att HPA-axeln handlar om en förhöjd vardags stress.
Om orsakerna till att du som människa blir orolig och stressad inte försvinner eller rent utav ökar så kommer också HPA-axeln att jobba hela tiden och hårdare. Det gör att funktionerna kan bli rubbade och skapa problem i stället för att vara en effektiv del i lösningen och beredskapen. Detta är en av teorierna till varför utmattningssyndrom inträffar.
För att hantera stressen och minska dom fysiologiska och psykologiska konsekvenserna måste vi alltså förändra vardagssituationen så HPA-axeln inte måste vara uppvarvad hela tiden. Det hjälper inte att pressa in massa stresshanteringsaktiviteter om vardagen är fylld av saker som håller i gång HPA-axeln.
Av den orsaken måste vi som stresshantering se över vår vardag och förändra situationen så saker inte pressar lika mycket, alternativt så behöver vi jobba terapeutiskt med känsloreglering och mindset gentemot problemen som varvart upp oss.
Optimal stresshantering handlar alltså inte om att pressa in fler stresshanteringsaktiviteter utan betydligt oftare om att få in ”luft i schemat”.
